Jag säger att hennes dator verkligen var jätte bra. Hon tittar upp från skärmen och säger "Tack! Ledsen för din data, vad hände med den?" "Jag vet inte, de vart så förr en gång också så de ska nog bli bra" säger jag. Och tack föresten, för att jag fick låna din data. De behövdes verkligen/Jag behövde verkligen det/De gav mig lycka jag saknat.
jag skulle köpt en data på ränta men nu är det försent.
Man kan lägga till ett ämne vid framställning av plast, som gör att det försvinner i naturen. Efter bara arton månader börjar plasten att förmultna, och inom tre år har det förvandlats till vatten, biomassa och CO2. Förmultningen beror på att plastkassens grundämne polyeten har tillförts ämnet d2w under framställningen, och den kombinationen får påsen att upplösas.
Vi har ett utmärkt system för avfallshantering och sortering i vårt land. Sverige är faktiskt världsmästare i att sortera, bränna och återvinna allt avfall, och därför finns det ingen logik i att tillsätta kemikalier för att plastkassen skall kunna brytas ned i naturen.
i plast är det CO2 som bränns ner efter använnding och gasen som kvarstår försvinner aldrig. den sitter kvar i luften och åker ut i aoutomosvären och där gör den inge bra. Detta påverkar oss människor genom växthuseffecten som gör ett varmare väder som smälter is och leder till översvämningar, gas som fastnar i molnen och blir sedan till surt regn, Våra lungor kan påverkas negativt av luften vi andas in i större städer, osv. Det är inte bara vi människor som påverkas. Djuren och miljön också! Isbjörnanas hem smälter. Miljön förstörs och de förstör för dom som bor där. De vi släpper ut här i Sverige kan påverka fort från andra sidan jorden. Eftersom jorden snurrar. Vi påverkar framtiden och det kan bli stora klimatförändringar.
Snön har nyss börjat falla ner. Folk hade olika åsikter om det, de flesta hade längtat länge och var glada. Andra var ledsna över att vintern var här. Johanna är alltid glad över vintern för hennes födelsedag brukar ofta vara den dagen man ser snön. 17 år har hon blivit och hennes föräldrar hade kommit till elevhemmet med en present, hon hade önskat sig en ända sak i år. En macbook. Den finaste Laptopen, Apples. Jag skulle verkligen behöva nått som piggar upp mig nu när den jävla snön och kylan är här. Kanske inte en Macbook men en bättre Laptop som står inne i mitt rum. Den är inte kul att sitta vid och funkar knappt. Jag är glad för Johannas skull, hon är också väldigt glad. Vi ser ganska lika ut, när vi var små så hade vi samma kläder och allt och folk trodde vi var tvillingar. Vi har vart kompisar väldigt länge och hon och jag flyttade till samma skola efter högstadiet. Hon är nästan den ända jag känner här. Vi har rum bredvid varandra. Nära till tvrummet, det brukar inte sitta så många där. Det har blivit mörkare fram mot nätterna och snön sitter ute på marken permanent. Jag gick till tvrummet med min laptop och Johanna och min pojkvän Markus satt också där. Saker har inte vart så bra mellan mig och Markus. Han var inte lycklig med mig. Inget hade vart så bra som de va de första månaderna. Han har tröttnat på mig. Han är lång, har svart hår och breda axlar. De var så jag föll för honom men nu tror jag att de snart är över. Jag skulle acceptera det om det blev så, det ända jag vill är att få tillbaka det vi hade bara en sista gång, innan. Då skulle jag bli nöjd.
Jag satte mig emellan dom och vi satt där tysta och kollade på den lilla tvn. Efter ett tag gick Markus iväg, han sa att han skulle till köket och ta nånting. Jag satt vid min gamla data och hon vid sin fina nya. Hon knäppte av tvn för att lyssna på musik, vi visste inte ens vad som visades på tvn längre så de gjorde inget. Våra datorer var det ända som lyste upp rummet. Min dator vart svannade, det gick inte att göra nånting efter ett tag kom det fram massor av text på skärmen och den stängdes av. Det var nått fel på den. Jag testade trycka på den igen men efter ett tag hände samma sak. Jag sa till Johanna att den inte funkade så jag gick in med den till mitt rum och sen tillbaka till tvrummet. Johanna la sin dator på bordet och jag satte mig bredvid henne. Hon sa att jag kunde få låna den ett tag. Hon sa att hon skulle till sitt rum och ducha. Hon skulle komma tillbaka sen och jag skulle vara försiktig med den. Jag kände mig rik och lyxig när jag satt där. Markus skulle komma tillbaka och se mig sitta här med denna fina data. Han skulle nog faktist bli glad då. Han hade aldrig gillat Johanna för, inte nån person jag gillar. Han brukade bara sucka när jag prattade om gamla minnen med Johanna. Men sen hon har sin Apple Macbook har de gått och blivit vänner. Det känns bra att han äntligen kommer överens med henne. Jag vet inte om det är just för datorn. Men den var verkligen bra. Sen när jag var klar skulle jag fälla ner skärmen och avsluta men jag fällde bara ner halva, jag brukar alltid vilja göra nånting på datorer när jag fällt ner dem. Men inte den gången, jag lutade mig tillbaka och såg hur datorns märke på ett äpple lyste från baksidan. Jag väntade på att nån skulle komma tillbaka och då kom min pojkvän in. Han gick fram mot mig, han fällde först ner datorn sen lutade han sig över mig. Josefine är inte här nu. Sa han. Jag vart förvånad men sa ”Jo, de är hon” med svag röst. De vart mörkt, han kysste mig. Jag la mina händer runt han. Jo, hon är här.
De var mörkt i rummet, tvn lyser upp. Det är mysig stämning här, att sitta här ensam. Datorn ligger på bordet och väntar på att Johanna ska komma tillbaka. Jag var glad och samtidigt lugn när jag väntade på Johanna jag med. Hon kom in i rummet med blött hår och med ett leende, hon tog datorn och satte sig på forttölten.
KOOOOOOOOOOOOOOOOOOLLA BLOOOOOOOOOOGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGEEEEEEEEEEEEEEEENNNNNN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
SvaraRaderaJag säger att hennes dator verkligen var jätte bra. Hon tittar upp från skärmen och säger "Tack! Ledsen för din data, vad hände med den?" "Jag vet inte, de vart så förr en gång också så de ska nog bli bra" säger jag. Och tack föresten, för att jag fick låna din data. De behövdes verkligen/Jag behövde verkligen det/De gav mig lycka jag saknat.
SvaraRaderajag skulle köpt en data på ränta men nu är det försent.
Man kan lägga till ett ämne vid framställning av plast, som gör att det försvinner i naturen. Efter bara arton månader börjar plasten att förmultna, och inom tre år har det förvandlats till vatten, biomassa och CO2. Förmultningen beror på att plastkassens grundämne polyeten har tillförts ämnet d2w under framställningen, och den kombinationen får påsen att upplösas.
SvaraRaderaVi har ett utmärkt system för avfallshantering och sortering i vårt land. Sverige är faktiskt världsmästare i att sortera, bränna och återvinna allt avfall, och därför finns det ingen logik i att tillsätta kemikalier för att plastkassen skall kunna brytas ned i naturen.
i plast är det CO2 som bränns ner efter använnding och gasen som kvarstår försvinner aldrig. den sitter kvar i luften och åker ut i aoutomosvären och där gör den inge bra. Detta påverkar oss människor genom växthuseffecten som gör ett varmare väder som smälter is och leder till översvämningar, gas som fastnar i molnen och blir sedan till surt regn, Våra lungor kan påverkas negativt av luften vi andas in i större städer, osv. Det är inte bara vi människor som påverkas. Djuren och miljön också! Isbjörnanas hem smälter. Miljön förstörs och de förstör för dom som bor där. De vi släpper ut här i Sverige kan påverka fort från andra sidan jorden. Eftersom jorden snurrar. Vi påverkar framtiden och det kan bli stora klimatförändringar.
svensktnaringsliv.se
Jenni Norell 9c Svenska novell
SvaraRaderaSnön har nyss börjat falla ner. Folk hade olika åsikter om det, de flesta hade längtat länge och var glada. Andra var ledsna över att vintern var här. Johanna är alltid glad över vintern för hennes födelsedag brukar ofta vara den dagen man ser snön. 17 år har hon blivit och hennes föräldrar hade kommit till elevhemmet med en present, hon hade önskat sig en ända sak i år. En macbook. Den finaste Laptopen, Apples. Jag skulle verkligen behöva nått som piggar upp mig nu när den jävla snön och kylan är här. Kanske inte en Macbook men en bättre Laptop som står inne i mitt rum. Den är inte kul att sitta vid och funkar knappt. Jag är glad för Johannas skull, hon är också väldigt glad.
Vi ser ganska lika ut, när vi var små så hade vi samma kläder och allt och folk trodde vi var tvillingar. Vi har vart kompisar väldigt länge och hon och jag flyttade till samma skola efter högstadiet. Hon är nästan den ända jag känner här. Vi har rum bredvid varandra. Nära till tvrummet, det brukar inte sitta så många där. Det har blivit mörkare fram mot nätterna och snön sitter ute på marken permanent. Jag gick till tvrummet med min laptop och Johanna och min pojkvän Markus satt också där. Saker har inte vart så bra mellan mig och Markus. Han var inte lycklig med mig. Inget hade vart så bra som de va de första månaderna. Han har tröttnat på mig. Han är lång, har svart hår och breda axlar. De var så jag föll för honom men nu tror jag att de snart är över. Jag skulle acceptera det om det blev så, det ända jag vill är att få tillbaka det vi hade bara en sista gång, innan. Då skulle jag bli nöjd.
Jag satte mig emellan dom och vi satt där tysta och kollade på den lilla tvn. Efter ett tag gick Markus iväg, han sa att han skulle till köket och ta nånting. Jag satt vid min gamla data och hon vid sin fina nya. Hon knäppte av tvn för att lyssna på musik, vi visste inte ens vad som visades på tvn längre så de gjorde inget. Våra datorer var det ända som lyste upp rummet. Min dator vart svannade, det gick inte att göra nånting efter ett tag kom det fram massor av text på skärmen och den stängdes av. Det var nått fel på den. Jag testade trycka på den igen men efter ett tag hände samma sak.
Jag sa till Johanna att den inte funkade så jag gick in med den till mitt rum och sen tillbaka till tvrummet. Johanna la sin dator på bordet och jag satte mig bredvid henne. Hon sa att jag kunde få låna den ett tag. Hon sa att hon skulle till sitt rum och ducha. Hon skulle komma tillbaka sen och jag skulle vara försiktig med den. Jag kände mig rik och lyxig när jag satt där. Markus skulle komma tillbaka och se mig sitta här med denna fina data. Han skulle nog faktist bli glad då. Han hade aldrig gillat Johanna för, inte nån person jag gillar. Han brukade bara sucka när jag prattade om gamla minnen med Johanna. Men sen hon har sin Apple Macbook har de gått och blivit vänner. Det känns bra att han äntligen kommer överens med henne. Jag vet inte om det är just för datorn. Men den var verkligen bra. Sen när jag var klar skulle jag fälla ner skärmen och avsluta men jag fällde bara ner halva, jag brukar alltid vilja göra nånting på datorer när jag fällt ner dem. Men inte den gången, jag lutade mig tillbaka och såg hur datorns märke på ett äpple lyste från baksidan. Jag väntade på att nån skulle komma tillbaka och då kom min pojkvän in. Han gick fram mot mig, han fällde först ner datorn sen lutade han sig över mig. Josefine är inte här nu. Sa han. Jag vart förvånad men sa ”Jo, de är hon” med svag röst. De vart mörkt, han kysste mig. Jag la mina händer runt han. Jo, hon är här.
De var mörkt i rummet, tvn lyser upp. Det är mysig stämning här, att sitta här ensam. Datorn ligger på bordet och väntar på att Johanna ska komma tillbaka. Jag var glad och samtidigt lugn när jag väntade på Johanna jag med. Hon kom in i rummet med blött hår och med ett leende, hon tog datorn och satte sig på forttölten.